Väntan och åter väntan….

Gårdagen, måndag, var början på ytterligare en väntan. Men nu väntar vi i alla fall på något gott, vår son.

Vi vet att de kinesiska adoptionsmyndigheterna tillsammans med vår adoptionsorganisation vill skynda på vårt ärende. Men vi är beroende av de lokala myndigheterna och som tyvärr inte är så samarbetsvilliga. Så vi fick inte igår, som det först sagts, och inte i dag heller tisdag, träffa vår son.

Vi hade igår måndag kväll fått reda på att alla de dokument som vi behöver är klara. Vi kan säga att det inte är original som är brukligt utan vi skriver ut, skriver under och scannar in igen. Alla original tar vi hand om i efterhand. Allt detta för att de kinesiska myndigheterna vill skynda på vår process som sagt. Vi har dock visst motstånd lokalt här i provinsen av ansvarig på Civil Affairs. Hon är väldigt bestämd och våra kontakter får linda in allt de säger så hon ser det från vår synvinkel. Vi hoppas nu att vi skall få det så kallade ”invitation letter” vilken också är det som den lokala myndigheten kräver för att vi skall få möjlighet att få träffa vår son.

I dag tisdag har vi väntat under förmiddagen på att få nya besked. Men när vi visste att de stängt för lunchpaus på Civil Affairs här i Taiyuan så gick vi ut med vår guide Sylvia till Yingze Park igen. Hon var vänlig nog att följa med oss vilket var jättebra för hon berättade en hel del för oss. Vädret var i dag så skönt och det var härligt att få komma ut ur ”hotellarresten”. Vi spenderade 2 timmar ute då vi bl a letade efter dessa fjäderbollar, Jianzi, som är så populära här. Vi hade fått veta av en vän att de skulle vara möjligt att köpa i parken. Tyvärr hittade vi ingen som sålde men enligt Sylvia är de lätta att få tag på i stan eller i Beijing. I parken hittade vi dock en nöjespark så Isac fick åka karusell och lite rutschbana :-) Men givetvis ville han åka mer och även de som ej var öppna. Vi får göra ett återbesök vid senare tillfälle och se vad som är öppet. För vi lär nog bli kvar här ett par dagar till, minst……

Vi gick därefter åter till hotellet för att se om vi fått några nyheter via mail men inga hade tyvärr kommit. Det är jobbigt med denna väntan och Isac längtar så efter sina ”dagiskompisar”. Han började tala direkt när han vaknade idag – idag är det tisdag då är det dagis – o de spelar fotboll. Vi skickade under gårdagen ett mail till Eva som är förskolechef på Måsen där Isac fick berätta lite vad han ville säga de andra barnen.

Under eftermiddagen så har vi även försökt ta reda på vad som gäller för vår återresa. Vi inser ju att vi inte kommer hem som det är tänkt med flyget nu på torsdag. Det besked vi fick från Resebolaget, som hjälper oss och som verkligen kan rekommenderas, är att vi måste boka om våra biljetter före den 22:a och med nytt avresedatum…… (så vi får hoppas att vi får mer besked i morgon). De skulle även försöka prata med SAS så att vi kan få en barnstol till reducerat pris då vår son nu är över 2 år. Theo var ju under 2 år så han hade ingen egen stol. De sa även att som det såg ut nu så var det platser kvar i nästa vecka men att det är mycket bokat.

Senare under eftermiddagen fick vi dock en bra nyhet och det är att vi nu fått vår ”Notice of Travelling to China for adoption”. Originalhandlingar ska nu skicka hit så att Civil Affairs får de dokument de efterfrågar. Det som gör en otroligt brydd är att guiden och vår kontaktperson på AC säger att allt hade varit löst i övriga provinser med kopior men att just i den här provisen är Civil Affairs besynnerligt ”by the book”.

Vi har även fått veta av vår guide Sylvia är att så snart vi fått träffa barnet och dessa 24 h passerat ( då vi har honom till ”låns”) så är det passhanteringen som är krånglig tidsmässigt. Normalt förbereder de kinesiska myndigheterna detta månader i förväg och nu vill vi ha detta så snart som möjligt. Det som kan påskynda den här processen är att någon känner någon……

Men nu får vi hoppas att vi kan få närmare besked om hur vi kommer vidare i morgon. Det är ovissheten och väntan som tär på en nu. Vi vill bara få träffa och hålla om vår son, krama honom och komma hem igen till Sverige. Hem till våra nära och kära och att få börja en vardag.

Så vi väntar och väntar…….

Till sist vill vi avsluta med den text vi hade vid vår bröllopsinbjudan för 10 år sedan…..
Den var aktuell då men kanske känns än mer aktuell i dag för vår familj:

”Du är allt för mig
du är min existens
alla mina andetag
pulsen i mitt hjärtas slag.

Du följer varje steg jag tar
dag som natt och natt som dag
bistår mig med all din kraft
när min egen sinat ut.

Du blåser liv i mina segel
när vinden tagit slut,
när vinden tagit slut.

Och varje stund av längtan,
är som en evighet.
För varje stund av kärlek,
älskar jag dig mer.

Tårar spinner du till guld,
kysser liv i kropp och själ.
Jag vill ge dig allt jag har,
all min tid som jag har kvar.

Jag kan blåsa liv i dina segel
när vinden tagit slut,
när vinden tagit slut.

Och varje stund av längtan,
är som en evighet.
För varje stund av kärlek,
älskar jag dig mer”.

Lev väl våra kära vänner.

Bosse, Helena och Isac

11 Responses to Väntan och åter väntan….

  1. Morgan 20 december, 2011 at 07:11 #

    Ett stort grattis till er! :)

    Kram

  2. Eva 20 december, 2011 at 07:41 #

    Som jag skrivit i mail , vi saknar Isac också. Vi har tittat på Kinesiska muren via datorn och skrattat när vi tänker på hur ser man ut när man har ” fisk” på huvudet = badmössa.
    Vi ser fram emot att få se er alla 4.
    Kram Eva

  3. Lotta Stolth 20 december, 2011 at 08:42 #

    Vilken väntan!
    hoppas dom kan skynda på allt så ni kommer hem snart, här i Gnosjö snöar det så fint idag, har kommit några cm snö, tyvärr så ligger det nog inte kvar till jul, men man kan alltid hoppas.
    Kramar på er och var rädda om varandra.

  4. Inger 20 december, 2011 at 09:25 #

    Ni är Helt fantastiska som håller modet uppe och kämpar på.
    Vi kan bara hålla tummarna som hjälp,så vi hoppas verkligen att ni kommer hem snart alla 4.. För vet ni hur svårt det är att hålla tummarna när man jobbar mm…
    Kram

  5. Lina på jobbet. 20 december, 2011 at 09:39 #

    Vad är några extra dagar i Kina om allt går väl. Vi saknade dig Bosse på den årliga plankstekslunchen. Håller tummar imorgon löser sig allt <3

  6. Annika MJ 20 december, 2011 at 09:52 #

    Vad duktiga ni är som orkar skriva och berätta så mycket. Förstår att det kommer vara spännande för Isac och er ”nya” som att läsa när de blir äldre. Jag tycker också det är väldigt spännande att få följa med er på er resa. Jag håller tummar och tår att allt ska lösa sig för er på bästa sätt. Många kramar från Annika

  7. Anna, Toni & Elliot 20 december, 2011 at 10:02 #

    Styrkekramar till er ! När tålamodet är slut – hitta lite till. Nu väntar ni på något gott……

  8. Sofie Johansson 21 december, 2011 at 08:57 #

    Vilken julklapp! Underbart att höra att det går åt rätt håll. Hoppas att ni inte stöter på mer hinder nu. Det känns som om ni upplevt mer ”upps and downs” på denna korta tid än vad många gör under en livstid. Vi önskar er all lycka till och hoppas på att det administrativa går så fort som det bara kan så ni får komma hem snart. Isac får mer än gärna komma och leka med Emma och Alex i julhelgen om han vill. Kram Kram och all lycka till!

  9. Jannike 21 december, 2011 at 12:03 #

    Hoppas MED Er och sänder VARMA kramar!

  10. Jannike 21 december, 2011 at 12:23 #

    OM det drar ut på tiden så vet ni att jag kan hjälpa till med vovvsan, jag är hemma hela julen – om det behövs någon hjälp! Bara att mejla eller ringa.

  11. Ronny 21 december, 2011 at 03:00 #

    Elin håller på med köttbullarna nu. Det lär bli en del julmat över, så matmässigt kan NI fira Jul när Ni kommer hem :)

    Hoppas att julkänslan infinner sig hon tanten på Cicil Affairs, så att Ni kan åka hem snart!

Lämna ett svar till Annika MJ Klicka här för att avbryta svar