Första dagen med Hannes samt när han blev vår :-)

I går träffade vi som vi tidigare skrivit om vår son, Hannes, för första gången. Dagen som gick vart mer eller mindre som ett lyckorus.

Dagen började dock med att man gick och var lite orolig och spänd. Vi kände nog alla inkl. Isac att det här är den dagen och inget får nu gå fel. Även om vi hade vårt möte inbokat så var vi ändå på vår vakt för besked här verkar verkligen vara något som kan ändras snabbt.

Men det var sant och vi satte oss i en speciellt bokad buss och åkte för att träffa vår son tillsammans med guiden Sylvia. Mötet var inbokat till 09.00 och vi var på plast 5 minuter innan. Fast det var lite snopet när vi kom upp för det var stängt….. Men utanför kontoret stod även ett annat par från USA som även det skulle genomföra en adoption så vi var ändå lugna att personalen skulle komma. Vilket det även gjorde 09.05.

Inga barn fanns dock där och de kom heller inte upp med en gång. Istället fick vi börja med att göra klart alla papper den här gången. Något som vi faktiskt tyckte var bättre än förra gången vi var här uppe då alla barn var där när vi kom in i rummet (5 familjer gjorde det samtidigt då) vilket gjorde att det blev något kaosartat. Den här gången vare det som sagt mycket lugnare och efter ett tag så öppnades dörren och barnen kom in, Hannes och den andra killen som skulle till USA, uppflugna i famnen på personal från barnhemmet.

Hannes var underbar och såg så välmående och härlig ut som vi hade hoppats. Men han var väldigt avvaktande från början. Visade inte några speciella uttryck utan var mycket neutral i ansiktet. Något som han behöll fram tills vi kom åter till hotellet och varit där en liten stund. På kontoret gav vi honom lite godis och dricka som han tog emot utan några större problem. Men det förstår vi nu att mat och godis är något han verkligen gillar…

Isac gjorde sitt bästa och var som förra gången väldigt härlig. Det blev både försök till kramar och pussar samt kindklapp från Isac. Isac verkade även lycklig över att nu äntligen har fått bli storebror.

När vi kom tillbaka till hotellet från Civil Affairs (där vi hade gjort klart de första papprena och hämtat Hannes) låste vi mer eller mindre in oss på vårt rum för dagen. Detta för att vi ville att de bara skulle vara vi och inget annat som störde vår första anknytning. Man var lite på sin vakt i början för att se om det fanns något som inte fanns med i hans rapport. Mycket beroende på det som hänt tidigare och för att ett vän som är barnläkare sagt att mellan 25-30 procent av barnen som har läpp, käk och gomspalt även kan ha andra symtomer/sjukdomar. Men det var bara att kapitulera för han var en sådan otroligt liten personlighet. Det tog inte lång stund innan han öppnat upp och börja le. Sedan var leken i full gång med bl a bilar och en leksakstelefon. Naturligtvis skulle även storebror vara med och leka med dem – gärna samma som Hannes ville ha. Så det var snart lite bråk mellan dem :-)

Vi beställde upp mat via rumservice och den första måltiden vi hade tillsammans bestod i av Cheese and Ham Sandwich med pommesfrites och ketchup samt 2 st Heiniken öl till oss vuxna…. Detta för att vi bara ville ha något enkelt och lätt. Alla åt med god aptit men det som var mest populärt för både Hannes och Isac var pommesfriten. Fast lite av sandwichen gick även ner för dem :-)

Vi hade fått order om att vi även måste hålla oss i rummet tills läkaren har kommit och sett på honom. Hon dök upp strax efter vi ätit klart och det visade sig vara samma läkare som hade besökt oss förra gången. Hon sa direkt, via Sylvia, att den här pojken såg riktigt frisk och hälsosam ut. Därefter fick vi lägga honom på sängen så hon kunde göra en enklare undresökning. Det hon gjorde var att lyssna på hjärta och lungor till en början. Hon höll på en stund så man blev lite fundersam om hon hade hört något som inte var normalt. Men när hon tog av sig stetoskopet sa hon att hans hjärta är mycket starkt och att det inte finns något fel på honom utan tvärtom. Skönt… :-)
Hon fortsatt sedan med att se på hans operation av läppen och gommen. Hon konstaterade att läppen såg väldigt bra ut och även gommen hade läkt bra och med en operation som verkade vara lyckad. Det enda som hon sa som behöver korrigeras i framtiden är att näsan måste lyftas något och att en tandreglering måste ske. Men detta var inte något som vi inte kände till sedan tidigare utan det hade vi förstått genom vår kontakt med LKG Teamet på Sahlgrenska.

Hon ville därefter se hur han gick så Hannes fick ställa sig upp och gå till Helena. Läkaren konstaterade även där att det såg mycket bra ut och att han har en bra hållning. Även det hade vi kunna konstatera den korta stund vi hade haft honom. Han rör sig helt obehindrat och ligger mycket längre fram i detta avseende jämfört med var Isac var när v fick honom (fast det skiljde nästa 6 månader på dem).

När hon skulle gå så gratulerade hon oss till vår son och sa att han måste varit värt att vänta på istället för Theo som hade varit mycket sjuk. Ja, det kan vi naturligtvis inte säga emot med facit i hand men orden var ändå starka som ni säkert kan förstå.

Dagen fortsatte med att vi bara umgicks på hotellrummet förutom en middag senare på kvällen nere i en restaurang på hotellet. Under den här tiden så upptäckte vi en kille som är kärleksfull, busig, har ett härligt skratt, är väldigt smart och förstår saker och ting väldigt snabbt, är starkt och kraftfull. Kort sagt – vi blev fullständigt förälskade i honom. Han verkar även ha knutit an till oss också då han direkt tyr sig till oss när andra är i närheten. Det är dock till Helena som han har den starkaste anknytningen till nu vilket är förståligt. Henne kallar han redan nu för mamma medan ordet pappa ännu inte kommit. Bosse får dock utan några problem hantera honom och han går obehindrat till dem båda. Något som inte var fallet när vi adopterade Isac. Det var inte förrän mycket senare som Isac släppte Bosse in i sitt liv på riktigt.

Vi förstår dock att det i vissa avseende inte kommer bli en helt lätt resa. Fast det är naturligtvis inget som vi heller inte hade räknat med. Det finns redan nu en avundsjuka mellan bröderna och vi märker på Isac att han vill ha mer uppmärksamhet. Som tur var är så kan de även leka och busa tillsammans och det är med kärlek man ser på dem när de kramar varandra.

Idag tisdag så var det dags för den stora dagen. Hannes skulle äntligen bli vår då vi enbart haft honom till låns 24 h.

Helena hade ställt klockan på 6 för det är mycket som skall hinnas med på morgonen och vi vet ju inte riktigt hur allt kommer funka med nya rutiner osv. Helena börjar med att starta datorn då vi sent igår kväll fick översättningen kring hans dagliga rutiner. De uppgifter som vi har sedan tidigare är ju ca 6 månader och det har väl hänt en del sedan dess. Fokus var ju nu på frukostrutinerna dvs äter han välling fortfarander eller ej – ICKE på morgonen puh ett moment mindre.

Som vanligt så försökte Helena rodda runt för att få ihop schemat och bli klara i tid är inte lätt med en man som Bosse som hela tiden säger – ta de lugnt det ordnar sig. Fick till slut ihop familjen ner till frukostsalen och nu skulle vi undersöka vad den lille mannen kunde tänkas äta. Litet hop plock utav diverse saker, congee (risgröt), korv, olika meloner, broccoli. Det blev ett första stopp och se vad som ev kunde slinka ner och det blev 2 av 5 inte dåligt så risgröt och vattenmelon är helt ok.

Bosse fick ta hand om Isac under denna tiden och vi undrar hela tiden om det skall bli någon konkurrens då vi fått veta att Hannes är en matglad kille. Något vi kan se på hans goa hull. Han och Isac väger i princip lika mycket trots det skiljer nästan 2,5 år…. Helena gick ut på en ny runda för att leta efter tänkbara saker som skulle kunna accepteras. Det som gick ner var yoghurt samt ägg – verkar dock dela storebrors uppfattning om att vitan är godast.

Helena hade beställt omelett men den skulle nu plötsligt båda pojkarna ha av den så det blev inte mycket över. Vi föräldrar hade under tiden inte fått ihop så mycket på våra tallrikar så det är nu vår diet börjar. Tiden rann iväg och som vanligt räcker den inte till så det blev snabbt upp på rummet för att göra familjen iordning för färd till Civil Affairs för att slutföra adoptionen med Hannes.

Vi åkte iväg och Hannes blir lite fundersam när vi sätter och i bussen. Han håller låg profil även en stund efter vi kommit in på Civil Affairs kontor. Sedan kommer han igång för fullt tillsammans med en annan kille från samma barnhem. Isac hade blivit lovad att få spela och där satt han med sina fyrkantiga ögon medan det var ett väldigt liv runtikring. Höll dock en koll på pappas kamera och när Hannes var på väg att undersöka den slängde han snabbt ut ett barskt NEEEEEEEJJJJJJJJJ. Där ska vi som föräldrar sitta och svara på frågor, skriva under dokument med ett barn som lever rövare. Ja vi vet att det är sunt men just i denna stund så vill man ha lite koll på läget.

Det blev till att muta med majskrokar och smörgåsrån – smask lugnar för en mycket kort stund. Efter detta var det kort ner till fotografen då barnhemmet ville ha en bild enbart på Hannes och sedan färd emot hotellet. Väl inne i bussen så nämnde vår guide att om vi ville så hade vi möjligheten att få träffa fosterföräldrarna samt ev barnhemsbesök men vi måste få verifierat från adoptionscentrum först att det är OK. Vi fick OK ifrån adoptionscentrum. De sa att om vi vill så kan vi göra detta men det är väldigt olika från resp provins om man tillåter det. Vi bör även ha med i åtanke om hur ev Hannes uppfattar ett besök då han nu är gladlynt och verkar knyta an väldigt snabbt. Vi meddelade i alla fall vår guide att vi fick OK så hon kunde börja kolla vad som var möjligt. Vi fick snabbt reda på att ca 13.00 så kan fostermamman komma till hotellet och nästa tid att passa var kl 16 då vi skulle till Walmart för att handla lite då vi nu fått ta Isac kläder till Hannes.

Väl uppe på rummet så ringde Sylvia och sa att det blir först kl 15:00 som mötet med fostermamman kan ske. Vi gick därför ner för att äta lunch nere på western restaurangen så vi kunde få in Hannes eftermiddagslur innan mötet. Vi gick upp till rummet igen och Helena fick Hannes att sova. Inte långt därefter så slumrade även de andra 2 prinsarna in. Helena passade på att skicka lite mail till bl a Nordea som hjälper till att betala våra räkningar. Det var ju inget som vi planerat att vara borta vid månadsslutet men hennes bror har i julhelgen varit hemma hos oss och sammanställt räkningarna som vi sedan kunnat vidarebefordra.

Rätt som det var så ringde det på dörren igen och det var vår guide Sylvia som nämnde att tyvärr så blir det inget möte med fostermamman. Det har blivit missförstånd och 2 olika avdelningar inom barnhemmet har tagit beslut som den andra inte vetat om. Dessa fosterföräldrar har blivit tilldelade idag ett nytt litet barn och fostermamman var ensam med detta och kunde därav ej åka. Synd tycker vi men vi förstår ju också att situationen gör det omöjligt.

Nu väntade vi in kl 16 som nästa hållpunkt och jag fick liv i de små prinsarna. Helena och Hannes åker till Walmart och lämnar de andra 2 på hotellrummet. Bosse vill sova då han inte känner sig bra. Han har inte heller sovit så bra de sista nätterna då han har ont av byggarbetena som påbörjas här på kvällarna. Det är som i gamla tider på Backhausgatan inne i Halmstad. Helena sover som om inget händer och vaknar först när spanaren står i fönstret och frustar och flämtar då de stör hans nattsömn. Helena och Hannes får ihop lite smått och gott och landar efter någon timme åter på hotell rummet. Då har Isac fått spela så ögonen blöder och Bosse har sovit så han känner sig lite bättre. Helena och Hannes visar upp sina fynd bl a blinkande dojor, huvtröja, byxor samt lite leksaker. Isac blir lika exalterad när han ser ett ”fiskespel” som även finns hemma då vi såg det förra gången vi var på Walmart. Helena köpte det som lite ny förströelse under tiden som är kvar och sedan kan vi lämna kvar det då det kostar bara ca 35 kr. Väl under kvällen så kan man undra om det var en så bra leksak för den där melodin som är på spelet kan göra en vansinnig……

Kl 19 var det åter kinamat på 2:a våning och båda killarna åt med god aptit. Åter på rummet så finns det ju inte så mycket att göra men vi tänkte kolla hur det skulle funka med Hannes och bada tillsammans med Isac. Men det kan vi nog säga att Hannes inte varit van vid. Han blev väldigt osäker, spände sig och började snyfta. En reaktion som vi även såg i morse när vi skulle försöka duscha honom i morse. Så det är något vi ska fråga Sylvia, guiden, om hon kan fråga fosterföräldrarna hur det varit för dem.

I morgon är det inget på vårt program men Bosse och Isac ska åka till barnhemmet som Hannes varit på för att dokumentera. Blir med taxi och med guiden Sylvia kl. 09.30. Då kommer Helena och Hannes ha lite tid för sig och tanken är att de ska gå till en park här i närheten och se om han inte kan leka lite i den.

Tyvärr blir det inga bilder som vi kan lägga upp idag då internetförbindelsen återigen är väldigt långsam. Men vi kommer göra ett försök senare igen :-)

Ha det gott kära vänner

Bosse, Helena, Isac och Hannes

18 Responses to Första dagen med Hannes samt när han blev vår :-)

  1. Charlothe 27 december, 2011 at 06:09 #

    Vad härligt det låter att ni nu är fyra. Skönt att Hannes verkar knyta an till er så fort. Vad gäller syskonkärleken så är det något man får ta :D . Det blir säkert många bråk framöver. Lycka till i framtiden.
    Kram Charlothe

  2. Eva 27 december, 2011 at 06:25 #

    Underbart att läsa att nu äntligen verkar ni vara i hamn.
    Jag välkomnar Hannes till Måsen så snat han e mogen för det.
    Kram Eva

  3. Lotta Stolth 27 december, 2011 at 07:44 #

    Underbart! Gattis till att ni äntligen blivit 4 i familjen.

  4. Familjen Sernemyr 27 december, 2011 at 08:13 #

    Äntligen är han er!!! Vi kan inte med ord beskriva hur glada vi är för er skull. Vi har suttit som på nålar för vi har förstått att man vågar inte vara säker på någonting förrän allt verkligen finns på pränt. Nu hoppas vi att allt bara ska flyta på så bra det bara kan för er och att Hannes och ni utforskar och lär känna varandra på bästa sätt. Vi ser otroligt mycket fram emot att ni får komma hem och vara familj här hemma och landa i det också och att vi så småningom också får vara en del av Hannes utforskning av sin nya tillvaro. Massor kramar till er!!! Från alla oss Christer, Jannika, Noah, Siri och Elis

  5. Anna, Toni & Elliot 27 december, 2011 at 08:46 #

    Vad skönt att alla papper är skrivna och ni börjar knyta an. Nu när ni kan slappna av lite så kommer nog förkylningar och trötthet som ett brev på posten. Var rädda om, och ta hand om varandra. Kramar

  6. Lina på jobbet. 27 december, 2011 at 08:47 #

    Åter igen en kväll med tårar i ögonen.. Men denna kvällen av glädje, tog mig friheten idag och delade med mig av ert fina familjefoto till dina kollegor Bosse. Alla undrar hela tiden och tja jag är ju halvt beroende av eran blogg så dom vet att Lina har koll hi hi. Krya på dig Bosse och Helena ta nu hand om alla dina prinsar <3 Kram

  7. Inger 27 december, 2011 at 09:50 #

    jättegrattis nu när ni äntligen blivit fyra. Och en extra kram
    till storebror
    Kramisar

  8. Niklas Fagerström 28 december, 2011 at 08:25 #

    Mysigt!! Glad jag blir för ER!! =))))

  9. Ewa 28 december, 2011 at 11:08 #

    Härligt att läsa. Hälsa Isac från John att han tycker det var roligt att Isac blivit storebror fast det är lite jobbigt ibland hälsar han….
    Jag är så glad för er skull, vilken julklapp. Njut nu av stunden när ni bara kan vara med varann och slipper ”herr vardag” :)
    Kramar

  10. Ronny 28 december, 2011 at 12:37 #

    ÄNTLIGEN!!

    Förstår att detta varit en emotionell berg o dal bana för Er.
    Tänker på en av Unos texter:

    ”Vi tog oss ur vår storm
    Och livet tog en annan form”

    Hoppas att stormen ligger bakom Er och att livet i solen ligger framför Er.

    Kramar

  11. Sofie Johansson 28 december, 2011 at 12:47 #

    Ett stort Grattis!
    Det är såå underbart med allt syskongnabb! Har en hel del av det hemma men jag tror att det är bra för barnen att lära sig att bråka och argumentera för att sedan bli vänner igen.
    Så skönt att allt löper på och att Hannes verkar må väl. Er berättelse är helt fantastisk att läsa. Ni är så duktiga på att återge händelser. Lycka till nu och hoppas att ni kommer hem till snart så barnen kan få komma hem till sina ”nya” hemmarutiner.
    Kram Sofie

  12. Linda 28 december, 2011 at 03:55 #

    Ola ser redan fram emot att träffa en kompis.

  13. Fam Lindencrona 28 december, 2011 at 06:26 #

    Äntligen! Härligt! Vi ser mycket framemot att få träffa er alla 4 när ni är redo. Har börjat samla ihop en ny kasse med kläder :) Stor KRAM från Fam Lindencrona

  14. Anna-Lena Jacobsson 28 december, 2011 at 07:20 #

    Hej hela familjen!
    Jag och Julia sitter och läser om er och tittar på de fina bilderna. Julia (och jag) tycker att han är jättesöt och att Hannes är ett jättegulligt namn. Vi längtar efter att få se er här hemma. Tänk vad ni har fått uppleva under er resa och tänk vad ni kommer att uppleva tillsammans som familj nu när framtiden är er!
    Lyckokramar från Anna-Lena & Julia

  15. Annika MJ 28 december, 2011 at 07:22 #

    Stort GRATTIS till er!!!!

  16. Jannike R.Schander 28 december, 2011 at 09:36 #

    HÄRLIG läsning…underbart med lite syskongnabb ;-)

    Det låter som ni kommer att få en helt UNDERBAR FRAMTID:

    Jag är så lycklig för er skull!

    Kram!

  17. Fam Lindgren 29 december, 2011 at 09:04 #

    Äntligen är ni i hamn! Njut av varandra och er nya Hannes, och se fram emot er cocooning tid när ni kommer hem och kan fira jul och nyår på hemmaplan. Många kramar Maria, Fredrik och Charlie

  18. Byström 30 december, 2011 at 02:25 #

    Åh, så varm och lyckliga vi blir av att läsa….& vi delar lyckan m er!!!
    Sköt om varandra, Kram Anette Göran Filippa o Havanna

Lämna ett svar till Familjen Sernemyr Klicka här för att avbryta svar