Måndag…. 1 dag kvar…

1 dag kvar… Eller rättare sagt – när jag nu skriver detta är det timmar, ca 22 timmar till vi lyfter. Timmar innan vi lyfter mot det land, Kina, där vår väntande och efterlängtade son Lillebror väntar på oss. Är svårt att nu ta in. Att den väntan och längtan vi känt nu är inom så kort räckhåll.

Vad kommer vi nu mötas av? Ja, att det liv som vi känner det i dag kommer bli annorlunda är väl helt klart. Vi kommer få ytterligare en individ att ta hänsyn till, att uppfostra, att vara oroliga för, att skälla på men framförallt även att glädjas tillsammans med samt ge och få kärlek. Vad Isac går igenom och hur han kommer ta det är även något som vi ser frågetecken i. Han ser nog det hela som ett äventyr och frågan är om han riktigt förstått och tagit in vad som håller på att ske. Det är inget konstigt i det – det är bara nu ca 3 veckor sedan han fick reda på att han ska få bli storebror och att rummet brevid honom, som varit kontor, nu har förvandlats till ett barnrum. Till på köpet med hans ”gamla” leksaker och som han vuxit ifrån (ja, det var i alla fall det som vi trodde…). Vi har blivit varnade för att det inte är ovanligt att adoptivsyskon kan gå tillbaka och även känna en oro när man väl är på plats. En oro som kan ta sig uttryck på många sätt, t ex att man kräver mer uppmärksamhet, lyssnar inte och oro för att bli lämnad och ersatt av sitt nya syskon. Vi är medvetna om det och vi kommer naturligtvis att försöka låta Isac få den uppmärksamhet han kräver. Men samtidigt är det en svår situation vi ställs inför. Det är säkert lätt att låta sina känslor för den nya lilla krabaten ta överhand. Jag hoppas verkligen att vi är uppmärksamma på detta så Isac känner att han är en del i hela processen. Inte bara en del heller utan en viktig och central del. Både för oss men även framförallt för lillebror.

Ja, ja – det blir väl som det blir. Vi längtar i alla fall väldigt mycket och vi går nu in för landning även i våra förberedelser. Natten kommer säkert att tas i bruk men strax är vi nog så förberedda vi kan vara. I dag har vi börjat med att vi tog ledigt. Eller rättar sagt jag gjorde det. Helena är föräldraledig på måndagarna normalt sett. Men jag var ledig i dag för att vi skulle försöka få klart allt och att Isac hade tid på röntgen i dag för sin tummen. Vi hade tid där kl. 09.30 och vi var i tid. Men tid tog det också…. Under natten hade vi fått kyla och det hade varit halt ute. Vilket gjorde att röntgen var mer belastad än normalt. Så vi kom in strax före 0930 och fick röntgat hans tumme. Isac var jätteduktig och de tog 3 bilder på hans hand/tumme. Därefter fick vi gå till ortopeden för att träffa läkaren Fredrik Isaksson. Ni kan tro att efternamnet var lite lustigt för Isac.. :-) Han förklarade i alla fall att det finns en lite knuta runt tummen och att han kan se att Isac har lite svårt att räta ut tummen. Men samtidigt sa han att det går att operera men att vi nog bör avvakta och ser hur det utvecklar sig. Det händer ju väldigt mycket med hans växt och att det kan vara något som blir bättre med tiden. Vi ska dock vara uppmärksamma och blir det att Isac får besvär ska vi inte tveka att höra av oss igen. Han sa även att han kommer kalla på Isac igen om ca 1 år.

Efter vi hade varit hos läkaren så gick vi och hämtade Helena som var och klippte sig. Sedan gick vi och åt på Lenas Kebab vilket Isac hade beställt… Han som pappa (och även mamma för all del) älskar Lenas Kebab :-) Jag passade därefter på at åka ut en sväng till jobbet medan Helena och Isac gjorde ett nytt försök att sätta in mynt på Nordea. Men tro det eller ej, de har lunchstängt mellan 13-14, så de fick lämna med oförättat ärende.

Senare under eftermiddagen vare det dags för utvecklingssamtal med Isacs förskolechef om Isac. Inga katastrofer på något sätt men det finns lite att jobba med. Efter det for vi hem igen och tog tag i det sista som stod på våra listor. Jag har bl a installerat Skype på mina föräldrars dator och fixat klart med alla kameror och teknik som ska med. Så ja, nu går vi snart och lägger oss i våra sängar och kommer inte sova i dem mer på ett tag, närmare bestämt till den 23 december. Då är vi även troligtvis fler som kommer dela utrymmet i den :-)

Lillebror, älskade väntande son. Vi ses snart – sov gott och dröm om det liv du nu ska få.

9 Responses to Måndag…. 1 dag kvar…

  1. Familjen Ahlström 6 december, 2011 at 12:08 #

    Varmaste hälsningar och trevlig resa! Vi ser fram emot att få följa er under den här fantastiska första tiden med både Lillebror och storebror Isac.

    Vi kan känna pirret i era magar – ända hit :-)

    Många kramar från Familjen Ahlström

  2. Gun Nyqvist 6 december, 2011 at 01:41 #

    Vilken LYCKA!!! Grattis!!!
    Ha´ en riktig skön och spännande resa.
    Njut av varje sekund!
    Lycka till! med era ”killar”.
    Många kramar från fam.Nyqvist
    Ps. Vårt älskade hjärte”barn” fyller 26 år idag!

  3. Bengt Bergholm 6 december, 2011 at 01:44 #

    Hej Bosse, Helena och Isac!

    Kul idé med bloggen. Det ska bli spännande att följa er resa och läsa om era upplevelser tillsammans.

    /Bengt

  4. Jannike 6 december, 2011 at 02:18 #

    Härligt…Önskar Er en Härlig resa, och en UNDERBAR upplevelse.
    När Ni nästa gång står på svensk mark är Ni 5 i familjen, med vovvisen!

    Kramar

  5. Familjen Wiktorsson 6 december, 2011 at 06:16 #

    Tack för att vi får följa med på er spännande resa!

    Lycka till med allt!

    Kramar från familjen Wiktorsson

  6. Eva 6 december, 2011 at 06:40 #

    Hej
    Önskar er all lycka, tänker på er alla.
    Kram Eva

  7. Maria 6 december, 2011 at 07:32 #

    Hej och lycka till på ert äventyr nr 2, vi önskar er allt gott. Kramar Maria, Fredrik och Charlie

  8. Maria 6 december, 2011 at 07:49 #

    Hej och tack för att vi får vara med lite på ert äventyr, all lycka önskar vi er alla! Många kramar Maria Fredrik och Charlie

  9. Linda 6 december, 2011 at 09:10 #

    Kul att ni är på väg, antar att resan är lång. Tänker på er och delar er längtan..ett barn på väg är undertbart.

    Kram Linda

Kommentera