Måndag – vardag igen…

8 dagar kvar….

Ja, vi räknar ner i vardagen. Nu är det bara 8 dagar kvar tills vi reser till Kina. Känns lite overkligt då det gått så fort det sista. Kan tänka mig att det måste vara ännu svårare för Isac att ta in att han ska bli storbror. För vid en normal graviditet så får man ofta 9 månader på sig att ta in att man ska bli storebror. Isac har nu fått knappt 2 veckor på sig att ta in det och som lök på laxen att han även ska åka till Kina…. Kan tänka mig att det snurrar runt i hans lilla huvud. Även om han inte säger något rakt ut så kräver han mer uppmärksamhet känns det som. Lyssnar mindre och gör lite som han tycker. Kanske det är normal 5-års trots men man vet inte rikigt. Är i alla fall viktigt att han får sin beskärda del av uppmärksamhet, kärlek om omtanke.

För en själv är det också lite ”rörigt” i huvudet med att försöka hinna med allt man vill göra innan vi reser i väg. Är mycket att göra på jobbet och här hemma finns det även saker som inte görs av sig själv…. Men det är nog bara att acceptera att man inte kan ordna allt utan att man får försöka prioritera sin tid. Ingen skillnad mot annars heller alltså :-) Det viktiga är att vi får med oss själva, alla papper samt pass och kontakter/kort. Bara det är med så lär annat lösa sig även i Kina. Är inte ett direkt u-land vi åker till. Som jag sagt till Helena – det mesta vi köper för att ta med har tillverkats i Kina….

Jag hade mina fördomar första gången vi åkte till Kina och trodde lite naivt att vi skulle mötas av mycket cyklar, personer som gick omkring i gröna Mao kläder och en hel del fattigdom. När jag läser detta nu så inser jag hur dumt det låter och hur naivt det var. Kina är inte i dag en kommunisktiskt land i den mening som man normalt sett förknippar med det. Nej, istället är det ett väldigt starkt ekonomiskt land med lysande neonskyltar, märkesbutiker, city-kärna, moderna storstadsmänniskor, fina bilar osv. Det finns dock stora kontraster, framförallt såg man det på landsbygden, och då man trodde att man flyttats tillbaka många år i tiden.

I dag har det varit en sådan här mellandag. Helena och Isac har varit inne i stan i dag och växlat ut Kinesiska Yuan. Helena har även försökt ordna med sitt Mastercard kort som håller på att gå ut. Nordea har skickat ut ett nytt kort men vi har inte fått det. Tydligen måste man först spärra kortet för att kunna få ut ett nytt. Så det är nu gjort och ett nytt är beställt. Ska bli spännande och se om vi hinner få det före vi åker…. En liten olustig bieffekt var att när vi nu skulle gå in och betala biljetterna på ca 74 tusen kr….. så var även den möjligheten spärrad då det kontot är kopplat till kortet. Så nu fick vi trixa lite med att föra över pengar så jag kan ordna det med mitt kort istället. För senast den 1 december måste biljetterna vara klara.

Något roligt som skedde i dag var att en av familjerna som ska med hörde av sig via mail och försökte ordna att vi kunde träffas före vi reser. Ja, av naturliga skäl är det inte praktiskt möjligt men tanken var i alla fall god. Reaktionen från övriga familjer som ska med var ungefär samma som vår, tack men nej, vi hinner knappt med oss själva ändå :-)

Själv har jag jobbat och som jag skrev ovan försöka hinna med att ordna klart det mesta innan vi åker. Gick väl så där… :-) Efter jag kom hem så var det bara att äta lite för att därefter åka vidare till Styrelsemöte på Isacs förskola Måsen där jag är ordförande. Hemma ca 22 och då väntade övriga uppgifter, som att bl a skriva lite i den här bloggen :-)

Ja, du lillebror. Som vanligt när man sitter och skriver ner dessa rader så vandrar tankarna bort till dig. Undrar hur din dag varit, om du varit glad eller ledsen? Hur du mår med ditt lilla hjärta. Förstår att du säkert kämpar men att du heller inte är van vid något annat. För dig är väl livet som det är nu. Men förhoppningsvis ska det bli lättare för dig min kära son. Vi längtar till dig, mamma, jag och din storebror Isac.

Inga kommentarer ännu

Kommentera